I förra inlägget jag skrev så spaltade jag upp alla mina rutinmässiga klockslag i vår vardag. Den här veckan har jag velat blogga varje dag eftersom ingen av dessa rutiner har funnits i vårt hem...jag har varit hemma i VAB.
Vård Av Barn... magsjukan! Fy och blä!
Jag kan säga att jag är totalt livrädd för dessa baciller, oavsett om det gäller mig eller barnen. Dessa baciller kan skada en mer än vad man tror och jag har tidigare under åren bloggat om hur dessa baciller skadade oss...mest Ängla. Inlägget "Jag minns...en mardröm"
Den här gången var Ängla först ut, genom att natten till söndagen börja kräkas. Pappa tog de två första timmarna och sedan tog jag över från 04:30. Från 02:00 fram till 10:00 kräktes hon 11 gånger innan magen vände utgångspunkt. Tvättmaskinen gick från 02:00 fram till 22:00 då den sade upp sig och slutade centrifugera. Shit, inte nu!
Söndagen blev en soffdag med drop in tider på toa för Änglas del innan den avslutades med feber, själv slet man med att hålla rent efter varje omgång för att minska smittorisken till övriga familjen.
Oliwer skulle komma hem, enligt rutin, på måndagen men med en förstående pappa så fick han vara kvar hos honom tills vi ridit ut vågen. Jag fick vara hemma i VAB för att jag jobbar närmre mina kollegor och andra företagare än vad "Handy" gör. Eftersom han var arbetsledare för ett bygge mitt ute i skogen och de inte hamrar på samma spik så var det bara kottarna i skogen som låg rökigt till.
Måndagen var konstant spring på toaletten med lindrig feber och jag hade hoppats att tisdagen och onsdagen skulle vara Änglas två smittfria dagar hon behövde ha innan hon fick bli insläppt på dagis igen, men så blev inte fallet. Dem smittfria dagarna sköts fram och idag är det fredag, för varje dag har jag tackat högre makter att bacillerna inte slagit klorna i oss andra förutom storasyster som lämnade oss på måndagen och åkte till sin mormor och smittade henne =0(
Hela veckan har jag försökt kombinera VAB, jobb, städning och telefonsamtal. Måste säga att jag lyckats ganska bra ändå. Huvudsaken är ju att man gör sitt bästa ;0) (Stressen har stått mig upp i öronen och listan blir bara längre och längre ju mer jag gör)
Idag är det som sagt fredag och jag började morgonen med att tvätta allt som kunde ha en bacill på sig samt städa och torka rent överallt innan vi tog en promenad, nu fick vi ju äntligen komma ut bland andra utan att vi är orsaken till smittan. Väl hemma efter ett par timmar så tar vi äntligen snowracern och åker med ett stort leende nedför backen. Både hjälmen och snowracern har Ängla väntat på att få använda i snön, nu fick hon äntligen göra det.
På eftermiddagen kom pappa hem från jobbet...magsjuk. Fan, fan, fan. Jag som trodde det var över! Nu ligger han här i soffan med feber och hinken i beredskap. Måtte inte dessa baciller gripa sig tag i mig! Never ever!
Se det från den positiva sidan, jag fick möjlighet att få ner min minnesfulla vecka i bloggen ;0)
Trevlig helg, nu ska vi krya på oss!
När jag är hemma så kan jag lätt känna att jag inte har tid för det JAG vill göra. Jag har dessutom inga problem med att fylla en milli-sekund av stilla tid med något som kan vara utvecklande på ett eller annat sätt. Jag har alltid något i händerna och bollarna bara haglar med projekt och idéer kring huvudet =0)
Hade jag haft mer tid så hade jag fyllt den med teckning, målning, möbelrenovering, inredning och inspiration till det maximala.
Det negativa är alltså att hur mycket tid jag än skulle ha så skulle den aldrig räcka till...
Det positiva däremot är att jag gillar att förhålla mig till tiden. Jag gillar att komma i tid och jag går upp tidigare för att vara säker på att jag hinner allt i tid. Jag gillar när mina möten har ett klockslag för att jag ska kunna planera alla dagens anhalter så specifikt som möjligt. Får jag tid över så påbörjar jag något som finns på min långa "To Do-lista".
Många kanske ser det som tråkigt att inte kunna vara impulsiv lika ofta eller att man på något sätt är låst eller fångad pga alla tider man måste passa, skriva upp och förhålla sig till men för mig och min familj är det ett måste.
Rutiner och struktur i vardagen ger barnen en trygg miljö där de vet vad som gäller, vad som väntas och vad vardagen förväntas av en.
Det var i veckan som varit som jag kom att tänka på hur mycket jag egentligen förhåller mig till tiden. Exempel från veckan.... i stora klockslag.
Måndag och tisdag:
05:00 - Vakna och göra sig iordning
06:00 - Väcka Ängla (Oliwer är hos pappa)
06:05 - Göra frukost
06:20 - Packa väskor
06:30 - Se till så att Ängla gör sig i ordning
07:00 - Dagis
07:20 - Pussas
07:30 - Till jobbet
07:50 - Starta datorn och kolla mailen
08:00 - 17:00 Jobba
17:15 - Mat
18:00 - Tvätt, plock, städ och bollibompa
19:00 - Natta Ängla
19:05 - VILA
21:00 - SOVA
Så ser väl mer eller mindre varje dag ut. men den här veckan var något annorlunda:
Onsdag:
Samma visa som ovan fram till 13:00,
13:00 - Ner till stationen
13:34 - Tåg till Jönköping
18:06 - Checka in på hotellet
19:00 - Bowling
21:00 - After Ski
22:00 - Hem till hotellet
22:30 - SOVA
Torsdag:
06:00 - Vakna
07:40 - Hotellfrukost
08:45 - Taxi
09:00 - Branschmässa med leverantörsmöten inbokade nästan varje timme.
18:00 - Taxi till hotellet
19:30 - Promenad till restaurangen
20:00 - Middag
23:00 - Disco besök
00:30 - Till hotellet
01:00 - Sova
Fredag:
06:30 - Vakna
07:40 - Hotelfrukost
08:40 - Hemresa med bil
13:00 - Hemma
osv... Jag var inte hemma, jag jobbade borta på ett annorlunda sätt. Vad jag än gör och vart jag än är så har jag tider att förhålla mig till. De få gånger som Ängla försvinner över en dag så står jag handfallen för att det inte är som det brukar vara.
Jag tycker inte att mitt sätt att leva i tiden är jobbigt, jag tycker det är skönt!
Hur förhåller du dig till tiden? Tar du dagen som den kommer eller har du full koll¨på när, hur och var?


Ett mamma-dotter-besök hos frisören skedde i fredags. Ängla har inte svårt att välja att följa med till vår gemensamma frisör om hon får chansen. Trots att det bara var jag som skulle färga o klippa. Annars brukar vi gör det gemensamt. Den här gången gick hon dock inte heller lottlös när Jenny passade på att prova håruppsättningar medan min färg skulle ligga i. Så här blev våra resultatet:

Önskar mig för att... Den är ju jätte ful, eller ovanlig skulle jag nog säga. Ingenting är väl egentligen fult, man är bara ovan. " Du må tycka att jag är ful, du är bara ovan" Hahaha Den sista bara kom som ett brev på posten. Skämt o sido, jag vill ha den för att den är ovanlig, stilren, funktionell med nice design. Ina i ett nötskal, något som inte alla andra har.
Bilden i förra inlägget är lånad av: www.kickbike.se
Dagens glimt... ...var när "Handy" chockade med att ge sig ut o springa. Klart jag stöttar och peppar! Dagens kroppkaka (negativt hos mig, lite grå o oaptitlig)... ...lite stress.
Julen har varit fylld med gemenskap från början till slut. Julafton var lugn med de två minsta barnen och gick i temat: SPELA ALLA SPEL VI HAR TILLSAMMANS.

Min blogg verkar ha blivit en helg blogg, det är den enda gången jag klämmer in tid att uppdatera den.
Jag är rätt dålig på att ta bilder dock, mitt nyårs löfte får bli att jag ska ska ta minst ett kort om dagen ett helt år =0) Då kan jag ju mobilblogga "Kortet för dagen" direkt. Vilket skulle göra bloggen oerhör aktiv igen ;0) Värt att testa.
I veckan har jag varit på julbord med jobbet. Alla med respektive, så jag och "Handy" har faktiskt roat oss =0O WWAAOOW, det var ett stort steg för oss oerhört närvarande föräldrar. Jobb och barn!
Julborder var gott (godast var godisrummet) och sällskapet roligt och trevligt. Många skratt och en avslappnad atmosfär trots den något fina miljön (där Ina inte alls passar in) på Krägga Herrgård.

Bild lånad av: Krägga Herrgård
Man känner massor av olika känslor i olika intervaller flera gånger per dag, ibland är det någon känsla som är något mer märkbar än andra. En känsla som talar om hur vi mår just allmänt.
Just nu är det känslan: Saknad som tar överhanden över den här dagen.
Jag saknar våra skratt. Jag saknar våra sånger vi skapade i form av konstiga ljud och udda melodier (owazza, wazza, waaazza osv.) Jag saknar när vi förvrängde låter till våra egna knasiga, eller danserna vi gjorde för att få ut den största möjliga glädje och de skratt som fick oss av ligga dubbla och kippa efter andan.
Jag saknar att äta O´boy och smörgås i soffan. Jag saknar att behöva bita bort "snuttarna" på varmkorven för att du inte klarade av att äta dem. Jag saknar att du ringer och frågar efter receptet på korvstroganoff (minst 1-2 gånger i veckan)
Jag saknar att färga håret och måla mustacher.
Jag saknar att skapa tillsammans med dig.
Jag saknar att vara Humle för att jag saknar Dumle.
Tror inte att någon riktigt förstår vem det är jag egentligen saknar, förutom du! Du är bra på att vara du, va bara du då dina bästa sidor skänker så oerhört mycket knasig glädje!
Jag vill skratta! Jag saknar Dig!

Bild: Lånad
Nu hänger julgardinerna i köket på plats, dem vackra skinande glaskulorna hänger i vardagsrumsfönstret och barnens stjärnor är snart uppsatta (Änglas är klar men Oliwers behöver en 15w lampa innan den åker upp).
Vi har redan hunnit leka "Vilken tomte har/har inte?". Leken går ut på att vi granskar och försöker memorera hur vår adventsljusstake ser ut, den har tre tomtar som bär på fyra äpplen. I äpplena sitter ljusen. Tomtarna är likadana men har olika färger på kläderna osv. Den som klarar av att svara flest rätt på frågorna om vad dem har eller inte har vinner. Oliwer leder för i år =0)
Barnen har tillsammans med Änglas kompis ännu en gång hunnit baka pepparkakor idag och jag har hunnit illustrera familjens julkort 2011.

Illustration & Layout: Ina
Kanske ramlar detta kort ner i din brevlåda i år?
Ramlar det inte ner så har jag inte glömt er nära och kära. Kanske bara saknade er adress, vi önskar ALLA en riktigt God Jul & ett Gott Nytt ÅR!