Bröllop

Hitta era "proffs" i vardagen.

Jag har provat mig fram för att hitta min frisör som jag gillar, hon är ärlig och säger ifrån om jag är helt ute och cyklar vad det gäller drastiska idéer. Hon är oerhört duktig och jag vet att jag skulle vända mig till henne den dag vi gifter oss.

Jag har, inom yrket, "lärt känna" en fotograf som tar bilder utöver det vanliga, en fotograf som tar fram det vackra naturliga och kan fånga vilken känsla som helst på bild. Hon är humoristisk och jordnära med en personlighet som får en att slappna av. Jag vill att hon blir vår fotograf den dag vi gifter oss.

Jag (som även är florist) har arbetat och är bästa vän med en annan florist, jag vet med all säkerhet att jag vill att hon binder brudbinderiet. Trots att det sägs ge otur. Hon är en person som kan mig utan och innan och därav kan spegla min personlighet i binderiet.


Jag vet vad dessa personer, jag hittills funnit, har förmågan att framställa med sina kunskaper, erfarenheter och kreativitet så det blir ingen onödig tid på att söka upp rätt person när det väl gäller. Det ger även en känsla av välmående då jag litar och gillar deras sätt att vara både som personer och yrkeskvinnor.

Sambon friade och planeringen började men kom inte speciellt långt. Som familj med småbarn är ett bröllop inte direkt prioriterat. Inte just nu iallafall eftersom planerande kräver både tid och pengar....

Många har frågat och undrat men vår planering ligger på is, rena istiden med en tjocklek på isen som gör att man inte kan se botten. =0) Kanske kommer det på tal snart och då fylls bloggen ännu mer till bredden med inspiration och framförallt vårt planerande.

Herregud, vi har varit som gifta i 7 år så det vore ju på tiden. Jag har ingen brådska dock, vill ha tid att njuta av planering och förberedelser likväl som bröllopsdag och äktenskapet. Vilket är mitt råd till er planerande brudpar också, stressa lugnt.

Jag vill att det ska bli en gemensam resa, gemensamt i allt vad det innebär.
Kanske ska man börja med något iallafall???? Jag undrar om sambon är lika intresserad...

Hur är det egentligen det där med att den blivande maken är aktiv i planerandet?? Var/är er (blivande) make med under förberedelserna helhjärtat??

Svärmor och svärfar ringde och undrade vart dom skulle vara och vilken tid, själv stod jag som ett frågetecken tills "min hiss gick ända upp". Vi skulle ju ha gift oss idag 090909 om planeringen gått som den skulle.

Efter frieriet lade vi ner en del tid på datum, gästlista och eventuella platser som vi kunde tänka oss men efter ett tag lade vi allt på is eftersom många familjefrågor var viktigare just vid tillfället. Vi beslutade oss för att skjuta upp det och vi pratar i nutid om ett nytt datum. Kanske ska gå in mer seriöst för det här? Kanske ska göra en lista på vad vi måste avverka innan vi börjar vårt planerande? Vi får se hur det blir ;0)

Vårt planerande kan ni följa här

Med svärmor och svärfar i ena luren ringer jag till "Handyman" för att ifrågasätta vart hans föräldrar ska befinna sig och vid vilken tidpunkt samt gratulera honom ironiskt på bröllopsdagen. Så vad fick jag för svar??
"Den dagen kommer, hjärtat! Men just nu har jag inte tid med dig för jag ska dricka upp mitt kaffe"
What!!! Och han tror att han ska få en bröllopspresent på vår riktiga bröllopsdag om han ger mig den responsen i framtiden?!
Han är go!

Vi hade iallafall haft tur med vädret om vi gift oss idag =0D

Någon annan som gifter sig idag? Jag vet att Tess, som är Bröllopsbloggen´s skapare, gifter sig idag. Ett stort grattis och många lyckönskningar för framtiden önskar jag dig.

Den här låten har jag haft på näthinnan sedan slutet av 90-talet tror jag och funderingarna lutar åt att låta en vän göra den till sin egen eller framföra den precis som den är, den dagen vi väl kommer till altaret.

Igår kom mina goa svärföräldrar på besök =)
Glad i hågen så ville Farmor passa barnen medan Farfar behövde hjälp med att finna en mysig liten restaurang till Farmor då hennes födelsedag, som nyligen varit, blivit en flopp.
Självklart hjälper jag min goa svärfar när han sitter i knipa ;0)
I bilen fick jag en känsla av att vi skulle åka till Sigtuna, en av dem mest romantiska lilla städer jag vet, och mycket riktigt bar det iväg dit.
Vi skulle "prov-fika" på restaurang "Koppar Kitteln" som ligger med terrass ut mot vattnet, det ösregnade dock men med tak över huvudet så fanns valmöjligheten att ändå kunna sitta ute, svärfar erbjuder sig sin arm ned för trappstegen när vi väl kommit in i restaurangen och jag är inte sen på att kroka mig fast =)
Jag vrider huvudet mot höger och får se hans son, min sambo som varit bortrest en längre tid och inte väntades hem förrän om flera veckor.
Jag faller i armarna på honom, tårarna rinner av chock och glädje samtidigt som jag är noga med att tala om för svärfar att han ska få igen =D
Jag ger min svärfar en stor kram innan han lämnar oss på restaurangen.
Tårarna rinner fortfarande när servitören kommer fram till bordet för att hälla upp mitt vin som redan är beställt. Jag provsmakar med tårarna i halsen =)
På bordet står en vas med små blommor. Rosor, Astilbe och Prärieklocka. Några få av mina favoritblommor =) 
                         
Menyerna kommer in och vi beställer, maten var gudomlig!
När jag anlände var jag dock inte hungrig och nervositeten ökade inte aptiten men chocken och smaken gjorde att jag åt enormt =D
Tårarna hade torkat och nerverna börjat lugna ner sig men jag hade ännu inte kopplat att vi var där, han och jag på en romantisk middag, utan barn och han var hemma för att stanna =)

Efterrätten serveras bestående av glass med grädde och jordgubbar och min sambo ber mig vänta tills han fått framföra sina känslor, i själva verket väntade han på att den rosa champagnen skulle serveras och han kunde falla ner på knä för att fråga om jag ville gifta mig med honom!!!!
Jag börjar nervöst fnittra, vilket jag aldrig trodde att jag skulle göra när/om frågan väl kom.
Ja, utan tvekan, tror jag att jag svarade =D Men ett definitivt JA var det ju!
Han överlämnar den lilla röda asken och nervöst öppnar jag den, inuti finner jag en liten, nätt ring med en upphöjd sten. Så fin!!!
Eftersom vi redan varit förlovade sedan den 19/4-03 så var ringen bara en symbolisk frieri ring, så liten och så fin!

Jag som är, så gott som, nykterist smuttade lite på vinet till maten och den rosa champagnen.
Att det var just rosa champagne var för att jag sade för ca. 3 år sedan, under graviditeten med Ängla, att jag ville ha rosa champange efter förlossningen. Jag fick den aldrig då men jag fick den nu och nu symboliserade den så mycket mer.

Väl hemma igen efter en underbar eftermiddag i Sigtuna så möter barnen "pappa" efter en längre tid.
Han tar Ängla i famnen och Oliwer i handen för att gå och köpa en ny fotboll till Oliwer medan Ängla är den som samlar på flaskor =D Hon valde en sportflaska denna gång.

Farmor och Farfar, med hjärtan av guld, fick varsin stor kram och jag kunde inte tacka de tillräckligt för vad de hade gjort och planerat sedan veckor tillbaka.
Jag såg att den här dagen även var otroligt känslomässig för de med!
Så goa de är!

När barnen väl somnat gled vi ner i ett bad med aromaskum med doft av kanel och vanilj tillsammans med ett symboliskt glas med rosa champagne och lite chokladbitar.

Det som sitter är den irritation över att jag inte skrev ner min känsla på en lapp hemma, redan på morgonen för jag hade det på känn, det vara bara för bra för att vara sant.
Jag visste det men vågade inte lita på min känsla.

En vanlig vardag behöver inte alltid vara vanlig.
Tänk att några timmar kan förändra ens syn på framtiden, nya dörrar öppnas varje dag bara man tar tillfället i akt ;0) 

Nu är det min tur att sitta med checklistor, inbjudningskort, klädkoder, brudklänning, bukett och dekorationer, utöver jobbet =D

Tack mina kära svärföräldrar för det ni gjorde för oss, ni är en del av dem fina minnen jag bär med mig!