Se det från den ljusa sidan
Idag har jag all rätt i världen att få klaga, trots att jag försöker vara en person som vill se saker från den ljusa sidan i alla situationer. Jag skrev försöker... =0)
Men min myalgi (smärta) som jag har generellt i alla muskelgrupper, ger kroppen mig en överaskning varje morgon. Jag vet inte vilken kroppsdel som kommer göra mest ont under dagen som gryr. Efter alla år och för varje dag så lär jag mig dock mer och mer om vad jag och min kropp behöver...och inte behöver. Det är som en vågskål, tar jag lite från ena sidan så vet jag att jag blir lidande av det och att det kommer ta några dagar innan vågskålen väger jämnt igen.
Idag är en sådan dag eftersom jag tog rejält ur ena sidan vågskålen igår. Jag planterade om alla krukväxter som har sitt boende inomhus och dessutom ordnade jag till och planterade alla planteringar i krukorna utomhus samt rabatterna. Det tog hela dagen (med lite paus för fika med svärföräldrarna, vilket var jätte trevligt eftersom jag annars inte har den tiden att kunna sitta i lugn och ro).
På kvällen var solningen ristad i sten. Hela min kropp värkte, musklerna svällde och rörligheten var minimal. Att då få lägga sig i ett varmt och smärtlindrande solarium är obeskrivligt skönt.
Idag fortsätter jag äta på den smärtsamma kakan men vardagen och alla måsten finns ju fortfarande kvar så lite måste jag nog nagga på rehabiliteringen.
Idag ser jag det så här, trots en smärta som inte går att sätta ord på:
Solen skiner, mina barn mår bra och är friska och glada, jag har semester, mitt hem är rent och fint och även idag kan jag lära mig nya saker =0)
Alla har vi rätt att klaga då och då, det är inte alltid rosenrött i livet och varför då försöka framstå som sådan? Idag klagar jag med all rätt!
Men min myalgi (smärta) som jag har generellt i alla muskelgrupper, ger kroppen mig en överaskning varje morgon. Jag vet inte vilken kroppsdel som kommer göra mest ont under dagen som gryr. Efter alla år och för varje dag så lär jag mig dock mer och mer om vad jag och min kropp behöver...och inte behöver. Det är som en vågskål, tar jag lite från ena sidan så vet jag att jag blir lidande av det och att det kommer ta några dagar innan vågskålen väger jämnt igen.
Idag är en sådan dag eftersom jag tog rejält ur ena sidan vågskålen igår. Jag planterade om alla krukväxter som har sitt boende inomhus och dessutom ordnade jag till och planterade alla planteringar i krukorna utomhus samt rabatterna. Det tog hela dagen (med lite paus för fika med svärföräldrarna, vilket var jätte trevligt eftersom jag annars inte har den tiden att kunna sitta i lugn och ro).
På kvällen var solningen ristad i sten. Hela min kropp värkte, musklerna svällde och rörligheten var minimal. Att då få lägga sig i ett varmt och smärtlindrande solarium är obeskrivligt skönt.
Idag fortsätter jag äta på den smärtsamma kakan men vardagen och alla måsten finns ju fortfarande kvar så lite måste jag nog nagga på rehabiliteringen.
Idag ser jag det så här, trots en smärta som inte går att sätta ord på:
Solen skiner, mina barn mår bra och är friska och glada, jag har semester, mitt hem är rent och fint och även idag kan jag lära mig nya saker =0)
Alla har vi rätt att klaga då och då, det är inte alltid rosenrött i livet och varför då försöka framstå som sådan? Idag klagar jag med all rätt!
