Back to (design)work
Idag var det första dagen tillbaka på jobbet, efter förra veckans mini-semester. I förra inlägget så klagade jag, på min smärta jag lever med var eviga dag. I och med det inlägget så fick jag en kommentar som jag tänkte försöka svara på idag:
Men....klarar du av att jobba heltid?
Svar: Ja, det gör jag faktiskt. Jag har dock valt att arbeta fyra dagar/vecka men det av fler anledningar än bara smärtan. Första anledningen var faktiskt för att jag drev mitt eget företag samtidigt som jag jobbade, jag var egen företagare ¨1 dag/veckan. Men jag blev tvungen att prioritera mellan företag och barnen, inget svårt val att välja...mitt företagande får vänta några år till.
Med smärtan så måste man lära sig att inte stressa, yoga, massera, värma och på andra sätt försöka förebygga och lindra den krafitigaste smärtan. Jag vill dessutom kunna ta vara på lite tid med barnens vardag, med hämtning, läxa och matlagning. Att ha en dag i veckan där man kan boka in tandläkarbesök, frisören och andra möten är oerhört underlättande i vardagen utan att arbetstiden blir lidande.
Hur konstigt det än låter så lär man sig att leva med smärtan. Jag har mer eller mindre ont varje dag och varje morgon så ger kroppen mig en överraskning...vilken kroppsdel är värre och mer hindrande idag än igår? Men nu till svaret som dessutom svarar på nästkommande fråga, så vi fortsätter neråt...
Har du kanske ett sådant jobb som gör det möjligt?
Svar: Det är A & O. Mitt arbete går hand i hand med mina intressen på så många plan. Mina intressen är min tid då jag får utvecklas och skapa. Där jag kan lägga ner min tid på att skapa något som någon annan kan tycka om att använda, vara i, titta på, inspireras av osv. Att skapa något från inget eller att slutföra en helhet är det jag brinner för och det är det jag får göra. Värt mer än pengar. Det är dessutom ett varierande jobb eftersom det förgrenar sig på så många plan, det värsta man kan göra när man lever med smärta i musklerna är att lägga sig ner eller låsa kroppen i det onda läget. Måttlig (ej överdriven) rörelse och träning för kroppen är ett måste.
Styrketräna, springa och delta i andra tuffa utmaningar för kroppen är otänkbart men yoga, dansa (för att det är roligt), promenera är träningsformer som passar just mig (när jag väl får infall och plockar ork ur musklerna för att jag vill kunna utföra det som andra kan göra smärtfritt)
Usch, hoppas på att du kan få en mirakelmedicin som underlättar för dig
Svar: Någon mirakel medicin finns inte men om man skulle vilja så får man äta värktabletter, använda sig av tens (små elektriska stötar i musklerna) osv. Men jag vill inte ha sådant och jag tror att man måste vara mån om att inte falla i stressfällan (därav fick jag myalgi), inte försöka hinna med alla, vara allt, kunna allt. osv. Känns som om jag säger emot mig själv men det är just där jag är (fortfarande) att lära mig stressa ner, låta det vara smutsigt på golvet en extra dag, kunna lägga mig ner och bara vara, inte försöka ligga före i schemat eller fullboka flera veckor med MÅSTEN som egentligen inte är måsten.
Jag är super kass på det men gör mitt bästa, har dock lärt mig att lyssna på när kroppen säger ifrån och då finns det inget annat att göra än att ta hand om den. Man gör så gott man kan, det är bara grymt lättare när det är roligt ;0)
Roligt att det droppar in frågor, jag svarar gärna.
Nu när jag har svarat på detta och samtidigt kanske både visat en "dålig" sida hos mig men ändå informerat om något som alla kan drabbas av så ska jag absolut inte klaga på ett tag ;0)
Vi är som vi är för att vi gått igenom det vi har gått igenom. Det har format oss på både positiva och negativa sätt! Alla har en orsak till att man är som man är, det är helt okej och förståligt bara man har vetskap om varför!
Men....klarar du av att jobba heltid?
Svar: Ja, det gör jag faktiskt. Jag har dock valt att arbeta fyra dagar/vecka men det av fler anledningar än bara smärtan. Första anledningen var faktiskt för att jag drev mitt eget företag samtidigt som jag jobbade, jag var egen företagare ¨1 dag/veckan. Men jag blev tvungen att prioritera mellan företag och barnen, inget svårt val att välja...mitt företagande får vänta några år till.
Med smärtan så måste man lära sig att inte stressa, yoga, massera, värma och på andra sätt försöka förebygga och lindra den krafitigaste smärtan. Jag vill dessutom kunna ta vara på lite tid med barnens vardag, med hämtning, läxa och matlagning. Att ha en dag i veckan där man kan boka in tandläkarbesök, frisören och andra möten är oerhört underlättande i vardagen utan att arbetstiden blir lidande.
Hur konstigt det än låter så lär man sig att leva med smärtan. Jag har mer eller mindre ont varje dag och varje morgon så ger kroppen mig en överraskning...vilken kroppsdel är värre och mer hindrande idag än igår? Men nu till svaret som dessutom svarar på nästkommande fråga, så vi fortsätter neråt...
Har du kanske ett sådant jobb som gör det möjligt?
Svar: Det är A & O. Mitt arbete går hand i hand med mina intressen på så många plan. Mina intressen är min tid då jag får utvecklas och skapa. Där jag kan lägga ner min tid på att skapa något som någon annan kan tycka om att använda, vara i, titta på, inspireras av osv. Att skapa något från inget eller att slutföra en helhet är det jag brinner för och det är det jag får göra. Värt mer än pengar. Det är dessutom ett varierande jobb eftersom det förgrenar sig på så många plan, det värsta man kan göra när man lever med smärta i musklerna är att lägga sig ner eller låsa kroppen i det onda läget. Måttlig (ej överdriven) rörelse och träning för kroppen är ett måste.
Styrketräna, springa och delta i andra tuffa utmaningar för kroppen är otänkbart men yoga, dansa (för att det är roligt), promenera är träningsformer som passar just mig (när jag väl får infall och plockar ork ur musklerna för att jag vill kunna utföra det som andra kan göra smärtfritt)
Usch, hoppas på att du kan få en mirakelmedicin som underlättar för dig
Svar: Någon mirakel medicin finns inte men om man skulle vilja så får man äta värktabletter, använda sig av tens (små elektriska stötar i musklerna) osv. Men jag vill inte ha sådant och jag tror att man måste vara mån om att inte falla i stressfällan (därav fick jag myalgi), inte försöka hinna med alla, vara allt, kunna allt. osv. Känns som om jag säger emot mig själv men det är just där jag är (fortfarande) att lära mig stressa ner, låta det vara smutsigt på golvet en extra dag, kunna lägga mig ner och bara vara, inte försöka ligga före i schemat eller fullboka flera veckor med MÅSTEN som egentligen inte är måsten.
Jag är super kass på det men gör mitt bästa, har dock lärt mig att lyssna på när kroppen säger ifrån och då finns det inget annat att göra än att ta hand om den. Man gör så gott man kan, det är bara grymt lättare när det är roligt ;0)
Roligt att det droppar in frågor, jag svarar gärna.
Nu när jag har svarat på detta och samtidigt kanske både visat en "dålig" sida hos mig men ändå informerat om något som alla kan drabbas av så ska jag absolut inte klaga på ett tag ;0)
Vi är som vi är för att vi gått igenom det vi har gått igenom. Det har format oss på både positiva och negativa sätt! Alla har en orsak till att man är som man är, det är helt okej och förståligt bara man har vetskap om varför!
