Saknar rutiner
I förra inlägget jag skrev så spaltade jag upp alla mina rutinmässiga klockslag i vår vardag. Den här veckan har jag velat blogga varje dag eftersom ingen av dessa rutiner har funnits i vårt hem...jag har varit hemma i VAB.
Vård Av Barn... magsjukan! Fy och blä!
Jag kan säga att jag är totalt livrädd för dessa baciller, oavsett om det gäller mig eller barnen. Dessa baciller kan skada en mer än vad man tror och jag har tidigare under åren bloggat om hur dessa baciller skadade oss...mest Ängla. Inlägget "Jag minns...en mardröm"
Den här gången var Ängla först ut, genom att natten till söndagen börja kräkas. Pappa tog de två första timmarna och sedan tog jag över från 04:30. Från 02:00 fram till 10:00 kräktes hon 11 gånger innan magen vände utgångspunkt. Tvättmaskinen gick från 02:00 fram till 22:00 då den sade upp sig och slutade centrifugera. Shit, inte nu!
Söndagen blev en soffdag med drop in tider på toa för Änglas del innan den avslutades med feber, själv slet man med att hålla rent efter varje omgång för att minska smittorisken till övriga familjen.
Oliwer skulle komma hem, enligt rutin, på måndagen men med en förstående pappa så fick han vara kvar hos honom tills vi ridit ut vågen. Jag fick vara hemma i VAB för att jag jobbar närmre mina kollegor och andra företagare än vad "Handy" gör. Eftersom han var arbetsledare för ett bygge mitt ute i skogen och de inte hamrar på samma spik så var det bara kottarna i skogen som låg rökigt till.
Måndagen var konstant spring på toaletten med lindrig feber och jag hade hoppats att tisdagen och onsdagen skulle vara Änglas två smittfria dagar hon behövde ha innan hon fick bli insläppt på dagis igen, men så blev inte fallet. Dem smittfria dagarna sköts fram och idag är det fredag, för varje dag har jag tackat högre makter att bacillerna inte slagit klorna i oss andra förutom storasyster som lämnade oss på måndagen och åkte till sin mormor och smittade henne =0(
Hela veckan har jag försökt kombinera VAB, jobb, städning och telefonsamtal. Måste säga att jag lyckats ganska bra ändå. Huvudsaken är ju att man gör sitt bästa ;0) (Stressen har stått mig upp i öronen och listan blir bara längre och längre ju mer jag gör)
Idag är det som sagt fredag och jag började morgonen med att tvätta allt som kunde ha en bacill på sig samt städa och torka rent överallt innan vi tog en promenad, nu fick vi ju äntligen komma ut bland andra utan att vi är orsaken till smittan. Väl hemma efter ett par timmar så tar vi äntligen snowracern och åker med ett stort leende nedför backen. Både hjälmen och snowracern har Ängla väntat på att få använda i snön, nu fick hon äntligen göra det.
På eftermiddagen kom pappa hem från jobbet...magsjuk. Fan, fan, fan. Jag som trodde det var över! Nu ligger han här i soffan med feber och hinken i beredskap. Måtte inte dessa baciller gripa sig tag i mig! Never ever!
Se det från den positiva sidan, jag fick möjlighet att få ner min minnesfulla vecka i bloggen ;0)
Trevlig helg, nu ska vi krya på oss!
