Jag är en virvelvind på höstlovet
Har som sagt varit väldigt torrt i bloggen den här veckan och det finns många anledningar till det:
Oliwer har höstlov, han har nu sagt "Hej då" till sin gamla skola och känner en stor mängd oro inför nya skolan. Han kom i måndags och jag har spenderat hela veckan med en orolig kille som föröker komma till ro. Det kräver mer tid än vad många kan tänka sig. I början av veckan gick humöret som en berg- och dalbana och med det krävs det att jag är väl förberedd på hur man ska tackla varje reaktion på rätt sätt. Det gäller att välja sina krig, belöna rätt saker och ta bort när det passar sig som bäst.
Under veckan har han varit med mig på ett möte (det enda inplanerade), lekt med sin kompis Alex (största delen av tiden), samlat stjärnor i en hej dundrande fart (hans belönings system) och varit i ishallen. Jag hade velat hinna mer men hade omöjligt kunnat.
Efter möte och annat på måndagen så snickrade jag och "Handyman" ihop vår säng till det nytapetserade sovrummet, projektet tar mer och mer form.
I tisdags kom Sis och "Loppan" för att sova över och redan då hade jag händerna fulla så det hann inte bli så mycket Sis-tid men krampaktiga skratt fanns självklart med som vanligt.
Onsdagen innebar att Ängla självklart fick vara hemma då jag prioriterade att alla barnen skulle få möjligheten att leka så jag raderade allt skapande, i alla former, för en dag. Oj vad det var livat! Ängla och "Loppan" är fiender från det att dom ser varandra på morgonen tills det att dom antingen badar (och bara måste ha skoj med varandra) eller tills det att Sis och "Loppan" skulle åka hem, då är dom bästa vänner och älskar varandra. Onsdagen blev mer en uppfostrings dag med "Säck-sittning" (barnen får sitta på sackosäcken när dom gör något man absolut inte får i så många minuter som dom är gamla, någon som sett Super Nanny?)
Sis hängde med i mitt tempo trots att hon var omedveten om att sovmorgon innebär kl. 07:00 för mig =0D
Hon satt inte ner en enda gång och på kvällen bad hon från hjärtat att få åka hem, mitt tempo kanske är omänskligt? Jag vet att det är det och jag jobbar på att sakta ner och inte göra ALLT på samma dag och hela tiden. Ibland går det bra och ibland går det sämre.
Nice work Sis! En guldstjärna till dig för den dagen, nästa gång lovar jag att trappa ner lite!
Igår var jag tröttare än tröttast men det lyssnar inte uppgifterna på. Utöver att jag under denna vecka spacklat, slipat och grundmålat den första av dom sex tavlorna som "Min goa asiatiska vän" ska ha så hade jag nu kommit till väntan på sista torkningen av andra grundmålningen. Mina svärföräldrar kom på eftermiddagen så innan middagen så spelade farmor och farfar spel med barnen medan jag lagade mat och gjorde efterrätt.
Sjönk ner bedövad i soffan på kvällen.
Idag har det varit klippning av Oliwer innan vi tillsammans med vännen Anneli och Alex gick till ishallen för en och en halv timmes förfrysning med glädje i ögonen när vi såg våra söner som två bambi på hal is. En fika hann jag med innan jag tog med mig killarna för att Oliwer skulle hälsa på fritids delen i skolan, Alex var snäll och visade Oliwer runt trots att han inte tyckte något annat än att spela bandy inomhus var intressant.
Det som inte syns är alla avtal, papper och annat som fixas dagligen. Förstår inte hur dom kan komma på att det ska finnas så många papper för en och samma sak?? Oliwer ska bara byta skola och han har faktiskt bara fått en diagnos, är inte känslorna viktigast i början??
En lång och kämpig vecka nerskrivet i stora drag!
Oliwer har höstlov, han har nu sagt "Hej då" till sin gamla skola och känner en stor mängd oro inför nya skolan. Han kom i måndags och jag har spenderat hela veckan med en orolig kille som föröker komma till ro. Det kräver mer tid än vad många kan tänka sig. I början av veckan gick humöret som en berg- och dalbana och med det krävs det att jag är väl förberedd på hur man ska tackla varje reaktion på rätt sätt. Det gäller att välja sina krig, belöna rätt saker och ta bort när det passar sig som bäst.
Under veckan har han varit med mig på ett möte (det enda inplanerade), lekt med sin kompis Alex (största delen av tiden), samlat stjärnor i en hej dundrande fart (hans belönings system) och varit i ishallen. Jag hade velat hinna mer men hade omöjligt kunnat.
Efter möte och annat på måndagen så snickrade jag och "Handyman" ihop vår säng till det nytapetserade sovrummet, projektet tar mer och mer form.
I tisdags kom Sis och "Loppan" för att sova över och redan då hade jag händerna fulla så det hann inte bli så mycket Sis-tid men krampaktiga skratt fanns självklart med som vanligt.
Onsdagen innebar att Ängla självklart fick vara hemma då jag prioriterade att alla barnen skulle få möjligheten att leka så jag raderade allt skapande, i alla former, för en dag. Oj vad det var livat! Ängla och "Loppan" är fiender från det att dom ser varandra på morgonen tills det att dom antingen badar (och bara måste ha skoj med varandra) eller tills det att Sis och "Loppan" skulle åka hem, då är dom bästa vänner och älskar varandra. Onsdagen blev mer en uppfostrings dag med "Säck-sittning" (barnen får sitta på sackosäcken när dom gör något man absolut inte får i så många minuter som dom är gamla, någon som sett Super Nanny?)
Sis hängde med i mitt tempo trots att hon var omedveten om att sovmorgon innebär kl. 07:00 för mig =0D
Hon satt inte ner en enda gång och på kvällen bad hon från hjärtat att få åka hem, mitt tempo kanske är omänskligt? Jag vet att det är det och jag jobbar på att sakta ner och inte göra ALLT på samma dag och hela tiden. Ibland går det bra och ibland går det sämre.
Nice work Sis! En guldstjärna till dig för den dagen, nästa gång lovar jag att trappa ner lite!
Igår var jag tröttare än tröttast men det lyssnar inte uppgifterna på. Utöver att jag under denna vecka spacklat, slipat och grundmålat den första av dom sex tavlorna som "Min goa asiatiska vän" ska ha så hade jag nu kommit till väntan på sista torkningen av andra grundmålningen. Mina svärföräldrar kom på eftermiddagen så innan middagen så spelade farmor och farfar spel med barnen medan jag lagade mat och gjorde efterrätt.
Sjönk ner bedövad i soffan på kvällen.
Idag har det varit klippning av Oliwer innan vi tillsammans med vännen Anneli och Alex gick till ishallen för en och en halv timmes förfrysning med glädje i ögonen när vi såg våra söner som två bambi på hal is. En fika hann jag med innan jag tog med mig killarna för att Oliwer skulle hälsa på fritids delen i skolan, Alex var snäll och visade Oliwer runt trots att han inte tyckte något annat än att spela bandy inomhus var intressant.
Det som inte syns är alla avtal, papper och annat som fixas dagligen. Förstår inte hur dom kan komma på att det ska finnas så många papper för en och samma sak?? Oliwer ska bara byta skola och han har faktiskt bara fått en diagnos, är inte känslorna viktigast i början??
En lång och kämpig vecka nerskrivet i stora drag!
